lugna mig

Jag sitter i köket. Har min terapikopp bredvid fylld med Oboy, keso och hallon bredvid, håller på och lagar en omelett.
Jag är så.... less.. Orkar inte argumentera emot eller säga för.
Säger ja.. suckar.. går därifrån och blir ledsen. Typ så.

Och som toppen på allt så är min mobil på lagning och jag fick ingen ny.. så jävla handikappad.
Jag önskar att tiden vore 1700-1800 tal på riktigt. Allt verkar så mycket lättare då.