Som små små spår i allt..
Det går inte riktigt att skaka av sig, men det blir bättre.
Snart möte,, känns sådär, hade hellre somnat om och legat kvar i sängen..
Det är inte kul nu, ingenting känns lätt och fint.
Det mesta känns svårt och segt. Som att ta ett steg fram men tusen steg bak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar