En perfekt solig dag avslutades med kärt återseende på framfickan.
Två öl senare rusar vi till tåget.
Jag måste hem, tänka igenom packningen.
Hur har jag tänkt? Har jag tänkt?
Nu sitter jag och tror att jag ska vara borta världslänge, men det gäller ju bara 1 vecka. Knasigt.
Iallafall., drog igång benjamin button..
Lagom ömma fötter och en alldeles perfekt mjuk katt, jag är nöjd just nu.
SÅ glad att se blom igen. Vi håller tummarna för den 22.a där!
Och vi, mina kära läsare, när ni äntligen börjar karta på er så överger jag er.
Men frukta icke.
Jag kommer tillbaka... Kanske fortare än ni anar ;D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar